Under valåret 2026 finns FUF:s utrikesbevakare för att guida er genom den snåriga partipolitiken. Vad tycker egentligen Moderaterna om det internationella biståndet och Sveriges roll i världen? Mehreen Hayat förklarar.
Klickar du in dig på kategorin “Utrikespolitik” på Moderaternas hemsida hittar du framför allt beskrivningar av partiets säkerhetspolitik. Här framhåller partiet att Sveriges säkerhet stärks genom internationella samarbeten, särskilt inom Nato och Europeiska unionen.
Medlemskapet i Nato beskrivs som en central del i att stärka Sveriges försvar och skapa gemensam säkerhet med andra länder. Ryssland beskrivs som ett centralt säkerhetshot mot Sverige och Europa som ska bemötas med skärpta sanktioner.
En central utrikes-, säkerhets- och biståndspolitisk prioritering är stödet till Ukraina. Moderaterna beskriver detta som Sveriges främsta utrikespolitiska uppgift. Stödet omfattar politiska, ekonomiska, militära och humanitära insatser. Partiet menar att stödet är viktigt för att stärka säkerheten i hela Europa.
”En tydlig och realistisk utrikespolitik”
På sin hemsida skriver Moderaterna att de vill främja en ”tydlig och realistisk utrikespolitik” som ska främja svensk säkerhet och svenska intressen.
Moderaterna säger sig stå upp för folkrätten. Regeringens agerande i dessa frågor har dock rönt kritik. Däribland statsminister Ulf Kristerssons (M) uttalanden om “traditionell folkrätt” i samband med USA:s och Israels anfallskrig mot Iran och regeringsföreträdares ljumma reaktioner på Israels metoder i krigen i Gaza och Libanon. I DN Debatt frågade sig ledande svenska folkrättsexperter om regeringen verkligen anser att folkrätten gäller lika för alla stater.
Medan säkerhetspolitiken är en tydlig prioritering för Moderaterna, lyfts Agenda 2030, freds- och konfliktförebyggande arbete i begränsad utsträckning eller saknas helt i partiets beskrivning av utrikes- och biståndspolitiken.
År 2003 antog riksdagen Politik för global utveckling, ett ramverk som betonar vikten av att integrera fattiga människors perspektiv och mänskliga rättigheter i all politik. Det brukar heta att politiken ska vara samstämmig – insatser på olika politikområden får gärna förstärka varandra och inte motverka varandra. Ramverket upphävdes av Tidöregeringen 2024.
En kritiserad klimatpolitik
Moderaterna står fast vid det riksdagsbeslutade målet att Sverige ska nå nettonollutsläpp senast 2045. Samtidigt betonar de att Sverige endast står för omkring 0,1 procent av de globala utsläppen (siffran omfattar endast territoriella, ej konsumtionsbaserade utsläpp, red. anm.). Partiet vill därför prioritera kostnadseffektiva klimatåtgärder utomlands samt klimatsmart svensk export.
Under mandatperioden har biståndet som syftar till att främja klimatanpassning eller utsläppsminskning ökat både 2023 och 2024. Men 2025 låg klimatbiståndet under 2021 års volymer. Det är dock svårt att jämföra klimatbiståndets utveckling över tid eftersom Open Aid, hemsidan som redovisar biståndets resultat, inte tillhandahåller statistik för klimatbistånd före 2021.
Inför valet har Moderaterna fått låga betyg i miljöorganisationers granskningar av partiernas klimat- och miljöpolitik. I Klimatgranskarens sammanvägning av resultatet av Greenpeace, Naturskyddsföreningen och Djurens Rätts valkompasser hamnar Moderaterna i botten. Det låga betyget kopplas bland annat till Tidöregeringens slopade flygskatt och sänkta skatter på bensin och diesel.
Handel lyfts fram som en viktig del av utrikespolitiken
Medan närområdet ofta är i fokus, lyfter Moderaterna även vikten av globalt engagemang. Partiet framhåller att internationell frihandel, stabila ekonomiska relationer och regelbaserade handelsrelationer är viktiga för ett exportberoende land som Sverige.
Moderaterna framhåller också betydelsen av multilaterala organisationer, såsom Förenta nationerna, för att hantera globala kriser och främja internationellt samarbete. Därför vill de arbeta för att upprätthålla dessa organisationers funktion i en tid av ökade geopolitiska spänningar.
Relationer med andra länder, inklusive stora ekonomier som USA och Kina, beskrivs som viktiga för Sveriges ekonomi. Handelspolitiken ska enligt Moderaterna präglas av stabilitet, förutsägbarhet och minskade handelshinder.
Biståndets syfte och inriktning
Biståndet ska vara ett verktyg för att minska fattigdom och bidra till utveckling. Detta förklarar Katarina Tolgfors, moderat riksdagsledamot, när hon berättar om partiets biståndspolitik i IM-podden.
Partiet framhåller att ambitionen är att gå från bistånd till handel – att partnerländerna på sikt ska bli mer självständiga ekonomiskt. Moderaterna anser att detta bäst uppnås genom att främja ekonomisk utveckling, exempelvis genom att stärka mottagarländers ekonomiska förutsättningar och institutioner samt att främja innovation och entreprenörskap.
Moderaterna betonar att biståndet ska styras av kvalitet, uppföljning och resultat. Fokus ska ligga på vilka effekter biståndet ger, snarare än hur mycket pengar som avsätts. I linje med detta har Moderaterna inom Tidösamarbetet varit med och avskaffat enprocentsmålet – målet om att en procent av bruttonationalinkomsten (BNI) ska avsättas till internationellt bistånd. Sedan 2025 avgörs nivåerna för det internationella biståndet på treårig basis och ställs mot andra politiska prioriteringar i statsbudgeten.
År 2026 är biståndsbudgeten 53 miljarder kronor. En minskning med omkring 20 miljarder jämfört med om biståndsbudgeten hade varit en procent av BNI.
Partiet motiverar detta med en budget som följer BNI riskerar att påverka kvaliteten på biståndet. De hänvisar till ett “antal rapporter” som hävdar att biståndets spårbarhet är dålig. Vilka dessa källor är framgår inte av partiets texter.
Humanitärt stöd, kvinnor, migration och Ukraina i fokus för biståndet
– Biståndet är till för dem som behöver stöd. Det är det humanitära biståndet som hjälper människor i nöd, som hamnat i en kris eller krigssituation. Vår del i utvecklingsbiståndet är att stärka demokrati, stärka institutioner, öka engagemanget i civilsamhället. Men också stödet till den militära supporten och uppbyggnad av det civila försvaret, förklarar Fredrik Ahlstedt, Moderaternas kommittéledare i utrikesutskottet, när FUF intervjuade honom i april.
I IM-podden lyfter Katarina Tolgfors även stöd till kvinnor och flickor, särskilt inom områden som sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), som en särskild prioritering. Sammanställningar från kvinnorättsorganisationen Kvinna till kvinna visar dock att andelen bistånd med jämställdhet som huvudsyfte är den lägsta på 16 år.
Geografiskt vill partiet prioritera Sveriges närområde, särskilt Ukraina. Medan bistånd till andra regioner i större utsträckning ska riktas genom internationella organisationer såsom FN-systemet.
Moderaterna vill också fortsätta att koppla biståndspolitiken till andra politikområden, såsom migration, säkerhet och ekonomisk utveckling. Kostnader för flyktingmottagande i Sverige ska fortsatt tas ut ur biståndsbudgeten.
Under de senaste åren har Tidöregeringen, med Moderaterna i spetsen, även använt bistånd som ett verktyg i arbetet med återvändande, exempelvis genom att villkora bistånd och handel med andra länder mot att de tar emot egna medborgare som ska utvisas från Sverige.
Som ett led i detta ska regeringen ha ingått ett samarbetsavtal med Somalias regering. Regeringen har även inlett samtal om samarbeten med Syrien och Afghanistan.
Moderaterna och det globala biståndet i korthet
Vill partiet återinföra enprocentsmålet? Nej. Moderaterna vill behålla volymmålet och kan tänka sig att sänka biståndsramen ytterligare, som lägst ner till motsvarande 0,5 procent av BNI enligt CONCORD Sverige.
Syftet med biståndet: Att minska fattigdom och bidra till utveckling, med fokus på resultat och effektiv användning av resurser.
Vilka geografiska regioner prioriteras? Främst Sveriges närområde, särskilt Ukraina, samt globala insatser via FN.
Partiets fem viktigaste frågor för biståndet:
- Stöd till Ukraina
- Humanitärt bistånd
- Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR)
- Ekonomisk utveckling och handel
- Säkerhetspolitik
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se
