Under valåret 2026 finns FUF:s utrikesbevakare på plats för att guida er genom den snåriga partipolitiken. Vad tycker egentligen Miljöpartiet om det globala biståndet och Sveriges roll i världen? Angelina Rizi förklarar.
23 procent sjönk det gemensamma globala biståndet från de 33 medlemsländerna i det ekonomiska samarbetsorganet OECD DAC under 2024. Även Sveriges totala internationella bistånd har sjunkit under mandatperioden.
Det är en utveckling som Miljöpartiet vill vända.
De vill att Sverige intar en ledarroll i arbetet med att upprätthålla och öka det internationella biståndet. Det svenska biståndet fyller ett såväl solidariskt som säkerhetspolitiskt syfte, skriver partiet i sin skuggbudget för 2026. Minst en procent av Sveriges bruttonationalinkomst (BNI) ska gå till internationellt bistånd och utvecklingssamarbetet ska utgå från fattigdomsbekämpning, klimat och miljö, jämställdhet och mänskliga rättigheter.
– Miljöpartiets biståndspolitiska vallöfte är att fortsätta kämpa för klimaträttvisa. Att lyfta människor ur fattigdom och förtryck och att få tillbaka en feministisk utrikes- och utvecklingspolitik, förklarade Janine Alm Ericson, Miljöpartiets biståndspolitiska talesperson, i FUF:s partiutfrågning.
Stärkt bistånd till FN och utvecklingsforskning
Av Miljöpartiets budgetmotion framgår även att de vill värna kärnstödet till flera FN-organ, däribland FN:s utvecklingsorgan (UNDP), FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar (UNRWA) och jämställdhetsorganet UN Women. Kärnstöd är ett stöd som betalas ut ovillkorat. Den mottagande organisationen kan använda pengarna där den anser att pengarna gör mest nytta. Detta i kontrast till öronmärkt stöd där givaren bestämmer hur och till vad pengarna ska användas.
Kärnstöden fyller en viktig roll i att möjliggöra för organisationerna att möta behoven på platser och i projekt där det saknas öronmärkt stöd eller om behoven på en plats plötsligt ökar, exempelvis efter en naturkatastrof. Att Sverige återgår till att leverera ett starkt kärnstöd, menar Miljöpartiet, ska stärka vårt globala anseende.
Strax efter att Tidöregeringen tillträdde mer än halverade de forskningsbiståndet från 960 till 440 miljoner. Sedan dess har beloppet sjunkit ytterligare. I sin instruktion till Sida öronmärker regeringen 246 miljoner kronor till forskningssamarbeten under 2026.
Civilsamhälle och forskare har pekat på hur stödet fyllt en viktig roll bland annat i att stötta forskningsinstitutioner som arbetat fram koleravaccin och innovativa odlingsmetoder, att stötta framväxten av forskningssystem i låginkomstländer och till att undersöka biståndets resultat. Miljöpartiet vill satsa på forskningsbiståndet och föreslår i sin skuggbudget att stödet ska öka till 700 miljoner kronor.
Under 2024 bodde 3,4 miljarder människor i länder som spenderade mer pengar på att betala av räntor på utländska lån än på skola eller sjukvård. Detta enligt siffror från FN:s organ för handel och utveckling (UNCTAD). Att länder på grund av sin skuldbörda inte har råd att göra inhemska investeringar brukar beskrivas som “the Global South Debt Crisis”. På sin hemsida säger sig Miljöpartiet vilja verka för avskrivningar av “orättfärdiga” skulder som hindrar länders utveckling. Partiet går dock inte in på vilka faktorer som skulle göra en skuld föremål för avskrivning.
Klimatet – en biståndsfråga
I sitt partiprogram beskriver Miljöpartiet klimatkrisen som en global rättvisefråga där Sverige och andra historiska utsläppare har ett särskilt ansvar att bistå andra att ställa om. Partiet vill öka biståndet till de länder som påverkas mest av klimatförändringarna och att svenskt bistånd ska påskynda utfasningen av fossil energi och användas till investeringar i förnybar energi, energieffektivisering och energidistribution som ska nå de allra fattigaste.
Sverige ska också ha en pådrivande roll i internationella klimatförhandlingar. Partiet lyfter särskilt EU som en viktig arena för klimatarbetet och vill att all EU-lagstiftning ska utgå från den globala klimatöverenskommelsen Parisavtalet. Partiet vill även att Sveriges handelsrelationer och EU:s handelsavtal ska ta hänsyn till miljö, mänskliga rättigheter och global rättvisa.
En grön feministisk utrikespolitik
Svensk utrikespolitik ska under Miljöpartiets ledning arbeta för fred, demokrati, mänskliga rättigheter och klimaträttvisa. De vill utlysa en feministisk grön utrikespolitik som värnar kvinnors rättigheter, självbestämmande och roll i utvecklings- och fredsarbete. Kvinnor och barn som lever i fattigdom är särskilt utsatta för klimatförändringarnas effekter, menar Miljöpartiet, som därför vill se en integrering av klimat- och jämställdhetspolitiken.
Rättvisa är en röd tråd i partiets policydokument. Ansvar ska utkrävas för krigsbrott, “oavsett vem som begår dem”, och Sverige ska verka för ett fritt Palestina, skriver partiet på sin hemsida. Miljöpartiet vill stärka FN, internationella domstolar och fredsbyggande insatser.
Som ett led i fredsarbetet vill partiet se ett stopp för vapenexport till diktaturer och öka stödet till internationellt fredsarbete, svenska fredsorganisationer, fredsbyggande insatser samt forskning om nedrustning och icke-spridning av vapen. Av partiets valmanifest framgår det att de vill att Sverige ska fortsätta att stötta Ukrainas frihetskamp.
Miljöpartiet och det globala biståndet i korthet
Vill partiet återinföra enprocentsmålet? Ja, och på sikt öka biståndets andel till 1,25 procent.
Syftet med biståndet: Att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling och bekämpa fattigdom.
Vilka geografiska regioner prioriteras? Länder med störst behov ska prioriteras. Enligt partiets biståndspolitiska plattform vill man ta fram en ny Afrikastrategi som omfattar bistånd, handel, klimat och demokratistöd.
Partiets fem viktigaste frågor för biståndet:
- Klimat och miljö
- Jämställdhet
- Mänskliga rättigheter
- Fattigdomsbekämpning
- Fred och konfliktförebyggande arbete
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se