Inför valet öppnade FUF en frågelåda på Instagram och bad följarna skicka in sina funderingar kring världen i Sverigevalet. CONCORD Sverige, ForumCiv, Naturskyddsföreningen och Diakonia svarade på frågor om det minskade globala biståndet, Sveriges betydelse som biståndsgivare, enprocentsmålet, klimatpolitiken och Sveriges relation till Israel.
Vad har det minskade globala biståndet fått för effekt?
De största biståndsgivarna, med USA i spetsen, stod för en massiv nedmontering av det internationella biståndet under 2025. Nedgången hade delvis börjat redan 2024 och väntas fortsätta under 2026. Minskningarna är dessutom större i de mest utsatta länderna, vilket enligt organisationen förstärker globala ojämlikheter. Det konstaterar CONCORD Sverige, en medlemsorganisation som samlar 75 organisationer med intresse för biståndspolitiken, däribland FUF.
– För första gången på 25 år ökar barnadödligheten, och 3,3 miljoner människor riskerar att smittas av hiv – fall som annars hade kunnat förebyggas, skriver de i sitt svar till FUF.
Göran Holmqvist, generalsekreterare på biståndsorganisationen ForumCiv, pekar också på att det globala biståndet har minskat med nästan en tredjedel under ett par år. Samtidigt menar han att en allt mindre del av biståndet går till de länder och områden där behoven är som störst.
På kort sikt syns konsekvenserna bland annat i minskade matransoner i flyktingläger och indraget stöd till livsviktiga mediciner, säger Holmqvist. På längre sikt oroar han sig för biståndets förebyggande roll.
– I ett vidare perspektiv är det världens förmåga att lösa gemensamma problem som hamnar i fara, särskilt klimatfinansieringen. Det är svårt att se hur de rika länderna ska leva upp till klimatåtagandena, eftersom den bottenplatta som finns trots allt är de rika ländernas biståndsbudgetar, säger han.
Sverige är ett så litet land – vad spelar vårt bistånd för roll?
CONCORD Sverige lyfter fram att Sverige är världens tredje största biståndsgivare räknat som andel av BNI, och världens nionde största räknat i pengar. Tack vare den höga kvaliteten i det svenska biståndet har Sverige också stort inflytande, bland annat i EU, som är världens största biståndsgivare.
Sverige har dessutom haft en stark profil inom bland annat demokrati och mänskliga rättigheter, jämställdhet samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.
– På just biståndsområdet har Sverige faktiskt inte varit ett så litet land. Vi har varit viktiga och en stor finansiär av det humanitära systemet och en viktig aktör i många konflikter runtom i världen, säger Göran Holmqvist.
Samtidigt konstaterar han att Sverige på senare tid har lämnat mycket av sitt engagemang i de allra mest utsatta länderna. Åtta sådana länder har fasats ut ur det svenska biståndet, vilket får konsekvenser.
Som ett aktuellt exempel nämner han glaciärkollapsen i Nepal, där Sverige varit en viktig finansiär av ett övervakningssystem som kunde förutsäga katastrofer i området.
– Även det biståndet hade dragits in, säger han. Något som Dagens Nyheter tidigare har rapporterat om.
Vilka partier vill återgå till 1%-målet, och vilka partier prioriterar ökat bistånd mest?
Följarna frågade också vilka partier som vill återgå till målet om Sverige ska avsätta en procent av BNI till bistånd.
Enligt CONCORD Sverige vill sex av riksdagspartierna återgå till enprocentsmålet. Moderaterna och Sverigedemokraterna vill inte det.
– Centerpartiet och Miljöpartiet är de enda som har budgeterat för en procent i sina skuggbudgetar, medan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet förespråkar en stegvis återgång under flera år, skriver de.
FUF har också frågat partierna själva om enprocentsmålet och biståndets framtid i en serie partiutfrågningar inför valet. Du hittar alla videosamtalen här och en sammanfattning här.
Hur ska Tidöpartierna förbättra sin klimatpolitik?
Kristina Östman är avdelningschef för klimat och juridik på Naturskyddsföreningen. Hon är tydlig i sin bedömning: det krävs en rejäl omläggning.
– De senaste fyra åren har varit ett rejält bakslag för klimatpolitiken. Vi har brutit den trend vi tidigare haft med långsamma utsläppsminskningar, och utsläppen har istället ökat, säger hon.
Östman menar att det är fullständigt oacceptabelt och att Sverige nu är längre från att nå klimatmålen än tidigare.
Hon lyfter bland annat sänkt reduktionsplikt och sänkta bensin- och dieselskatterna som exempel på hur fungerande klimatpolitik aktivt har monterats ned under mandatperioden.
För att vända utvecklingen behöver Tidöpartierna enligt Östman använda flera typer av styrmedel.
– De kan till exempel göra det genom skatter, förbud och stöd, men utsläppen måste minska här och nu, säger hon.
Olika syn på samarbete med Israel
En av frågorna handlade om hur partierna ser på samarbete med Israel.
Diakonia hänvisar i sitt svar till Internationella domstolens yttrande från 2024 och till en enkätundersökning av partiernas ståndpunkter. Där framkommer enligt organisationen skillnader mellan regeringspartierna och oppositionspartierna.
Oppositionen vill bland annat införa en svensk lag mot finansiell handel med Israels illegala bosättningar på Västbanken och att EU ska suspendera frihandelsavtalet med Israel. Regeringspartierna vill inte införa sådana åtgärder.
Vad kommer att hända med svenskt bistånd om Tidö vinner valet?
Medan Kristdemokraterna och Liberalerna vill återgå till enprocentsmålet, vill både Moderaterna och Sverigedemokraterna se fortsatta sänkningar av biståndsramen. I ett förhandlingsläge så är det troligt att M och SD får mer att säga till om eftersom de troligen går in förhandlingarna med ett betydligt större antal riksdagsstolar.
CONCORD Sverige bedömer att det mest sannolika vid en Tidöseger är ytterligare minskningar, mindre långsiktigt och förebyggande bistånd och en större betoning på sådant som gynnar svensk export och migrationspolitiska intressen.
Göran Holmqvist framhåller att biståndets framtida inriktning förstås är en förhandlingsfråga, men pekar på att Moderaterna och Sverigedemokraterna aktivt har gått ut med att de vill finansiera andra satsningar genom neddragningar av biståndet.
– Man får förmoda att inriktningen blir mer av samma. Det vill säga ökad betoning på svenska egenintressen, migrationspolitiska och handelspolitiska mål på bekostnad av de områden och länder där behoven är som störst, säger han.
Vill du se de fullständiga svaren på frågorna som ställdes i frågelådan? De hittar du på FUF:s Instagram.