Många brasilianare har ett miljöengagemang, även om de politiska ledarna fokuserar på annat. Foto: Flavio Boaventura (CC BY-SA 2.0)

FUF-korrespondenterna

Den goda viljan för miljön finns även i Brasilien

Efter att högerpopulistiska Jair Bolsonaro valdes till president i Brasilien påstår många att brasilianare inte bryr sig om miljön. Det är ett provocerande påstående. Jag tror att sanningen är mer komplicerad än så. Under min vistelse i Brasilien har jag kommit att bättre förstå brasilianarnas kärlek för naturen och miljön. Precis som filosofen Roger Scruton poängterar i sin bok Green Philosophy börjar vår omsorg för miljön med kärleken till vår hemmiljö. Detta är något som även gäller brasilianare.

Det finns fortfarande stora problem med sophantering i Brasilien, här i São Paulo.

Samtidigt som brasilianare är stolta över sitt land och har moderna lagar som skyddar miljön, syns det inte alltid i deras vardag. I många hushåll källsorteras det inte, plast överanvänds och kött konsumeras i massor. Landet har ofta problem med sopsorteringen. I Rio de Janeiro har staden lagt soporna under vattnet vid stranden. Det har förstört dricksvattnet och det marina livet. 

Detta betyder dock inte att brasilianare inte bryr sig. På individnivå har jag träffat många som vill göra skillnad och numera finns det allt fler medier, affärer och företag som lyfter fram miljö- och hållbarhetsfrågor. 

Civilsamhället i Brasilien är starkare engagerat i miljöfrågor än staten. Politiker lyfter hellre fram andra frågor, som landets ekonomiska och sociala problem men engagerar sig mindre i miljöfrågor. När den nya presidenten legaliserade avskogningen av Amazonas, påstod han att han gjorde det som ett sätt att bekämpa fattigdomen i Brasilien. Genom att tillåta nya fabriker där regnskog en gång stod ser han möjligheten att gynna Brasiliens ekonomi och minska arbetslösheten.  

Det som är viktigt att veta med Brasilien är att det finns stora klyftor i landet. De som är fattiga lever under en extrem fattigdom och de som är rika lever ett liv i överflöd. I dagsläget finns runt 25 procent av Brasiliens befolkning under fattigdomsgränsen, det vill säga mer än 50 miljoner människor. Det är oacceptabelt. Det finns mycket som landet skulle kunna göra bättre. Men frågan är hur? Vilka tillvägagångssätt bör tillämpas?

Jag har nu fått se Brasilien ur ett annat perspektiv. Jag anser inte längre att landet borde få sådan hård kritik för hur de hanterar miljön om man inte ser hela bilden. Efter att ha integrerats mer i kulturen förstår jag att en stor del av befolkningen faktiskt bryr sig om miljön. Det är sant. Under de senaste 5 åren har redan många förändringar skett. Många restauranger i storstäderna erbjuder numera vegetariska alternativ, cykelbanorna i staden har blivit mer populära sedan e-scootrarna införts (i vissa städer) och en mer öppen debatt om landets miljö pågår. Parallellt engagerar sig allt fler ideella organisationer i miljöfrågor, men de får sällan stöd från regeringen. Ibland blir de direkt motarbetade.

Hur landet hanterar sin miljöpolitik kan diskuteras. Före detta miljöministern Marina Silva kritiserar Bolsonaros regering för deras förändringar och påstår att de har förstört en miljöpolitik som de har behövd decennier för att bygga upp. Hon menar att Bolsonaro bryter mot de mänskliga rättigheterna när hans regering tvingar bort ursprungsbefolkningen genom att öppna upp regnskogen för ekonomiska aktiviteter. Silva, tillsammans med många andra brasilianare, menar att det finns andra tillvägagångssätt för att förbättra landets ekonomi, där miljön är inkluderad.

Varför valdes då Jair Bolosnaro till president? Jo, för att bli av med den tidigare regeringen som anklagades för att vara korrupt. Brasilien har en lång historia av korruption där befolkningen oftast utgår för att alla är lite korrupta. Men en ny våg av människor var trötta på den institutionaliserade korruptionen och sa ifrån. En majoritet av befolkningen röstade därför på en otippad politiker som lovade att bekämpa den höga kriminaliteten och den etablerade korruptionen. Miljöfrågorna hamnade därför i skuggan. 

Så vad är då lösningen? Det är inte lätt att svara på. Men en sak är jag säker på och det är att en djupare förståelse för Brasilien är nödvändig för att bidra till lösningar. Vissa miljöaktivister tycker att vi måste agera oss snabbt för att rädda det som är kvar av den förstörda miljön. Tyvärr tror jag att det är en längre process med tanke på att Brasilien har flera problem att hantera samtidigt. Men jag ser mycket hopp. Jag håller med Roger Scruton som säger att förändring börjar hos individen. Jag har kommit att träffa många individer i Brasilien som numera inkluderar miljötänket in i sin vardag. Om det fortsätter så kommer landet allt mer att integrera miljöfrågor inom politiken. 

Den goda viljan för miljön finns inom många brasilianarna. Tanken att vilja göra något kanske inte alltid räcker, men det är en början.

Dela det här: