Debatt

Framtidens bistånd

På SIPU hoppas vi att förvaltningsbiståndet ska fortsätta och öka i betydelse. Vi skulle vilja se fler försök att samordna myndighetsinsatser kring ett antal gemensamma målsättningar så att man på bred front angriper grundproblemen med svaga institutioner. Det skriver Anders Olin, VD för FCG SIPU International

Mycket har hänt i världen de senaste decennierna när det gäller social och ekonomisk utveckling, och av allt att döma kommer vi att se ännu mer genomgripande förändringar under de kommande. Fattigdomen minskar totalt, och antalet låginkomstländer likaså. I det ökande antalet medelinkomstländer finns dock fattigdomen kvar, och den finns naturligtvis också i många av de rikaste länderna med stora inkomstskillnader.

Även om fattigdomen lyckligtvis minskar saknas sannerligen inte utmaningar inför framtiden. Men klimathotet, konflikthärdar och flyktingströmmar är allvarliga hot mot utveckling i alla länder, rika som fattiga.

Samtidigt blir andra finansiella flöden allt viktigare för förändring och utveckling i de fattigaste länderna. Lån, remitteringar och direktinvesteringar blir viktigare. Vilken betydelse kan ett relativt sett mindre biståndsflöde ha?

För närvarande pågår också tankearbetet för fullt med de mål som ska följa efter millenniemålen. Den planeringshorisonten sträcker sig bortom 2030, och även om de nya målen kommer att vara lika applicerbara på alla länder oavsett nationalinkomst så kommer de säkert att påverka agendan för biståndet framöver.

Kommer utvecklingssamarbete som det har sett ut hittills med programländer att alls ha en roll? Kommer vi att se en utveckling där biståndet koncentreras till vissa utvalda länder och sektorer. Eller kommer det att bli mer opportunistiskt och leta sig till sammanhang där det kan ge en hävstångseffekt på andra redan pågående samarbeten?

På SIPU följer vi med intresse hur attityderna till, och politiken för förvaltningsfrågorna och den institutionella utvecklingen förändras över tid. Vi ser ett stort behov av ytterligare insatser för att förbättra skattesystem, rättssäkerhet och sociala trygghetssystem i de länder som nu har tagit sig över fattigdomsstrecket. Här har Sverige en komparativ fördel i och med att vi är kända för en effektiv och relativt okorrumperad förvaltning.

För närvarande är dock detta inte huvudfokus för svenskt bistånd. Koncentrerade och uthålliga reformstöd är ovanliga. Sida stödjer svenska myndigheter som samarbetar med andra myndigheter, men enligt vår mening har detta ofta karaktären av stuprörsinsatser som har svaga kopplingar med varandra och delvis därför måttlig effekt när det gäller de breda strukturproblemen som är grundorsakerna till svaga institutioner. För att nå varaktiga resultat måste man jobba med stora delar av förvaltningen samtidigt och bygga upp kapacitet hos de lokala institutioner som är satta att driva denna utveckling, så att en ny myndighetskultur kan slå rot. Det krävs utbildning, organisationsutvecklingsinsatser och i många fall lagändringar, men framför allt behövs tid och uthållighet.

På SIPU hoppas vi att förvaltningsbiståndet ska fortsätta och öka i betydelse. Vi skulle vilja se fler försök att samordna myndighetsinsatser kring ett antal gemensamma målsättningar så att man på bred front angriper grundproblemen med svaga institutioner. Vi på SIPU vill gärna hjälpa till med att göra detta möjligt.

Anders Olin

VD

FCG SIPU International

Som nyligen bytte namn för att tydliggöra att vi ingår i den finska konsultgruppen FCG som ägs av det finska kommunförbundet. SIPU arrangerar också ett seminarium under Almedalsveckan på temat “Framtidens globala utmaningar – vilken roll har det (svenska) biståndet om 15 år?”. Läs mer

 

Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.

Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här: