Debatt

Frågan är inte hur mycket man tjänar – utan vad man faktiskt gör.

Tidningen Omvärlden släppte i förra veckan sin årliga granskning av chefslöner i biståndsbranschen. Återigen hamnar frågan om ersättningsnivåer på tapeten men vad är egentligen en rimlig ersättning för anställda inom ideell sektor eller som arbetar med bistånd? Charity Rating anser att det är en felformulerad fråga.

Vi genomför varje år en granskning av 200 föreningar, trossamfund och stiftelser som publiceras i vårt onlineverktyg Givarguiden. En av de uppgifter vi efterfrågar av organisationerna är att de ska rapportera ersättning till högste tjänsteman i sin årsredovisning då det är en fråga om transparens. Charity Rating och Givarguiden presenterar informationen men bedömer inte huruvida ersättningsnivån är rimlig eller inte.

Den absolut största anledningen bakom det är att det inte är särskilt intressant och grundar sig i ett missförstånd av ideella sektorns mål och mening. I Sverige har vi ett överdrivet fokus på ideella organisationers kostnader och detta skymmer det som egentligen borde bedömas.  Kostnader bör alltid jämföras med vad organisationen faktiskt uppnår gentemot sitt ändamål – vilken nytta de skapar i samhället. Låga kostnader – det som kanske felaktigt kategoriseras och ofta marknadsförs som en ”effektiv” organisation – ger inte givaren någon insikt i vilka positiva effekter en organisation gör i samhället. Att utveckla och investera i en ideell verksamhet kanske leder till högre kostnader men på sikt kanske det ger högre social avkastning. Vilka resultat och sociala effekter som uppnås bör vara fokus– oavsett kostnadsnivå.

Ett förenklat tankeexperiment illustrerar problemet med kostnadsfokus. Både organisation A och B samlar in 100 kr (se tabell) för att distribuera vaccin. Organisation A spenderar 15 kronor på administrations- och insamlingskostnader medan Organisation B spenderar 40 kronor. Organisation A är alltså – i traditionell mening – mer effektiv än Organisation B då en större andel av insamlade medel används till ändamålet. För de återstående 85 kronorna kan Organisation A distribuera 85 vaccin – ett vaccin per spenderad krona- i ett år. Alltså 85 vaccinår.

tabell

Organisation B å andra sidan är så pass duktiga på att välja samarbetspartners och forskningsprojekt att stödja att de för sina 60 kr får fram två vaccin per spenderad krona – alltså 120 vaccin – som dessutom håller i två år istället för ett. Detta ger ett resultat på 240 vaccinår. Mer än tre gånger så många vaccinår jämfört med Organisation A som ”bara” får fram ett vaccin per spenderad krona som dessutom bara håller i ett år. Administrations- och insamlingskostnaden för Organisation A är alltså betydligt lägre men resultatet – antalet vaccinår – är också lägre jämfört med Organisation B. På vilket sätt är det egentligen effektivt?

Svensk ideell sektor och biståndssektor måste våga utvecklas, glömma gamla ideal som 75/25 % regler och börja se till vad organisationernas arbete genererar för nytta till samhället. Merparten av ideell sektor är begränsade av och medvetna om 75/25 % problematiken men kommunicerar det inte till bidragsgivare. Varför? Om det går att uppnå mer och fler positiva samhällseffekter bör inte kostnader vara en bromskloss.

Hela Omvärldens lista hittar du här.

Gerda Larsson, Verksamhetschef Charity Rating

Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.

Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här: