För att skydda världens mest utsatta flyktingar behöver EU:s medlemsstater komma överens om minst 20 000 platser för kvotflyktingar till år 2020. Det skriver bland andra Leah Odongo-Ogesare, från Lutherska Världsförbundet i Kenya.
Enligt en beräkning som Kyrkornas kommission för migranter i Europa (Churches’ Commission for Migrants in Europé, CCME) gjorde i april 2012 bör målet för de 28 medlemsländerna vara att erbjuda minst 20 000 platser för vidarebosättning inom EU till år 2020. Dessa platser ska erbjudas utöver de platser som eventuellt kommer att upprättas för omlokalisering av flyktingar inom EU och ses som ett självklart komplement till asylrätten.
År 2012 – samtidigt som en brittisk undersökning slår fast att Norge, Danmark och Sverige är världens bästa länder att leva i – tvingas miljoner människor runt om i världen på flykt från krig, oroligheter och förtryck. De allra flesta söker skydd och hjälp i grannländer i väntan på att situationen i deras hemland ska förbättras. De vill få möjlighet att återvända. En del lämnar familj och vänner genom vidarebosättning organiserad av FN i ett tredje land, till exempel Sverige. Vidarebosättning av flyktingar erbjuder långsiktigt skydd för världens mest utsatta flyktingar.
Samtidigt som upp till 80 000 flyktingar årligen erbjuds vidarebosättning genom FN:s flyktingorgan UNHCR, lever tiotusentals av de mest utsatta flyktingarna kvar under eländiga förhållanden. Behoven av ökade flyktingkvoter är betydligt större än tillgången. Ett tydligt exempel är världens största flyktingläger Dadaab i Kenya, med cirka 500 000 invånare, där majoriteten kommer från Somalia, Sudan och Sydsudan. Dadaab byggdes ursprungligen för 90 000 personer när konflikten i Somalia bröt ut 1991. Det redan överfulla flyktinglägret fick ta emot nära 160 000 nya flyktingar förra året på grund av torkan på Afrikas horn samt den väpnade konflikten i Somalia som orsakade en stor hungerkatastrof i regionen.
Europa är en av de rikaste regionerna i världen. EU:s åtagande att skydda flyktingar behöver därför vidgas och inbegripa solidaritet med de flyktingar som aldrig når Europa och med länder utanför Europa, som tagit emot ett stort antal flyktingar. EU:s asylpolitik behöver kompletteras med ett betydande program för vidarebosättning av flyktingar till EU.
Att detta är möjligt när viljan finns vet vi redan. 2008 genomfördes en gemensam vidarebosättning av 10 000 personer från Irak efter beslut från Ministerrådet. Denna ansträngning visade att EU:s medlemsstater är fullt kapabla att ta emot fler flyktingar till EU, i synnerhet när de agerar på ett samordnat sätt.
De kommande åren kommer att bli avgörande för om EU:s engagemang för flyktingars vidarebosättning och integration ska kunna gå från ord till handling. Vi uppmanar därför er som ledamöter i Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikesfrågor att arbeta för minst 20 000 platser för vidarebosättning till år 2020.
Leah Odongo-Ogesare samt
Arrangörerna bakom Kyrkornas globala vecka:
Karin Wiborn, generalsekreterare Sveriges kristna råd
Eva-Christina Nilsson, generalsekreterare Svenska missionsrådet
Anders Wejryd, ärkebiskop, Svenska kyrkan
Sofia Walan, generalsekreterare Kristna Fredsrörelsen
Niclas Lindgren, direktor PMU
Annika Damirjian, generalsekreterare Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd
Lasse Svensson, kyrkoledare Gemensam framtid
Peter K Sjögren, direktor Life & Peace Institute
Ann-Katrin Persson, förbundsrektor Sensus Studieförbund
Kerstin Enlund, rektor Studieförbundet Bilda
Johan Berkman, förbundsordförande Svenska Kyrkans Unga
Fakta
Uttagning och organiserad omplacering av flyktingar genom FN kallas vidarebosättning (på engelska resettlement) eller kvotflyktingar. Varje år tilldelar regeringen/riksdagen medel för att Migrationsverket ska kunna överföra cirka 1 700-1 900 kvotflyktingar till Sverige. Idag tar cirka 25 länder emot så kallade kvotflyktingar på årlig basis.
Läs mer i Migrationsverkets folder om kvotflyktingar
Läs också vad Amnesty International skriver om vidarebosättning
Folder från UNHCR om vidarebosättning
Kyrkornas kommission för migranter i Europa
Uppmaningen i debattartikeln är en del i en europeisk kampanj initierad av Kyrkornas kommission för migranter i Europa. Även Amnesty har ställt sig bakom uppropet. Bakgrund om uppropet på engelska eller på svenska.
Kontaktpersoner
Johanna Olaison, koordinator, 08-453 68 14, johanna.olaison@skr.org
Viktoria Isaksson, kommunikatör, 076-501 18 39, viktoria.isaksson@missioncouncil.se
Uppmaningen riktar sig till EU-parlamentarikerna Anna Hedh, Cecilia Wikström, Anna Maria Corazza Bildt och Carl Schlyter.
Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se