Utsläpp från skorstenar i soluppgång.

Flera debattörer tycker att Sverige ska gå före inom handel med utsläppsrätter.

Aktuell debatt

Blir utsläppsrätter en väg framåt för klimatet?

Klimatexperterna Lars Zetterberg och Jessica Henryson vill se en klimatpolitik där Sverige kan verka som föregångsland för de övriga europeiska länderna vad gäller handel med utsläppsrätter. Efter Konjunkturinstitutets rapport ställde sig den svenska regeringen kritisk.

Svensk inrikespolitik dominerar debatt- och ledarsidorna just nu. Föga förvånande med tanke på den tumultartade regeringsbildningen. I ljuset av detta uppmanar Lars Zetterberg, klimatexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet, och Jessica Henryson, affärsområdeschef på Westander klimat och energi, nästkommande regering att forma en mer ambitiös och holistisk svensk klimatpolitik som, i bästa fall, kan vara vägledande för EU:s klimatpolitiska arbete.

Debatten grundar sig i EU-reformen EU ETS, gällande utsläppsrätter. Det är ett slags ekonomiskt styrmedel motsvarande ”ransoner” av utsläpp för företag i olika sektorer. Reformen innebär att antalet utsläppsrätter kommer minska i takt med att europeiska företag blir mer miljövänliga. Ju fler sektorer som ingår i varje lands ransoneringsfördelning, desto större blir miljönyttan.

Zetterberg och Henryson menar därför att Sverige bör inkludera handelssektorn i sin klimatpolitik, eftersom den här sektorn kommer minska sina klimatutsläpp och på så sätt bidra till miljönyttan när utsläppsrätterna minskas. Detta, menar de, kan på sikt bidra till att minska både Sveriges och de europeiska ländernas klimatutsläpp, i linje med Parisavtalet.

Den förra svenska regeringen ställde sig dock kritisk. När EU-reformen förverkligades gav regeringen Konjunkturinstitutet (KI) i uppdrag att utreda frågan om att inkludera handelssektorn i systemet. KI konstaterade då att det fanns vissa effekter som motiverade till fler klimatpolitiska åtgärder – men att de på sikt inte ser den här obalansen av tilldelning och utsläpp i systemet. Sverige kommer därför inte påverkas av de nya regleringarna i EU, och behöver inte heller utöka den inhemska utsläppsregleringen till handelssektorn. I en replik till Zetterberg och Henrysons debattinlägg svarar Konjunkturinstitutet på kritiken (se länkarna till båda debattinläggen nedan).

Klimatpolitik

”Sveriges klimatpolitik och mål borde breddas”
Lars Zetterberg och Jessica Henryson, Svenska Dagbladet

”Stor risk för att pengar slängs i sjön”
Svante Mandell och Björn Carlén, Svenska Dagbladet

”Jordklotet kräver: Stoppa tillväxten”
Håkan Sandh, Dagens Etc

”Sverige och EU för en djupt ovetenskaplig politik”
Christofer Fjellner, Sydsvenskan

Biståndspolitik

”Ingen ordentlig resultatuppföljning för hälften av biståndsbudgeten”
Erik Lysén och Gunnel Axelsson Nycander, Omvärlden

”Inte sant att hälften av det svenska biståndet inte redovisas”
Ulrika Modéer, Omvärlden

”Viktigt med fortsatt dialog om det svenska multilaterala biståndet”
Erik Lysén och Gunnel Axelsson Nycander, Omvärlden 

Migration

”EU-länder spelar Svarte Petter om flyktingar”
Morten Lisborg, Anders Lisborg och Jan Olsen, Sydsvenskan

”Analysera orsakerna till migrationen”
Inge Gerremo, Svenska Dagbladet

”Släpp tanken på att fördela flyktingar i EU”
Kristina Winberg, Aftonbladet